Svettiga resor för oss sportmurvlar

Det kan vara slitsamt att arbeta som sportreporter. Fråga bara mina kollegor Mattias Nilsson och Mikael Martinsson. Den senaste veckan har båda varit ute och snurrat i vårt avlånga land. Och det är inga resor till Göteborg, Borås eller Helsingborg vi snackar om. Mattias fick lotten att bevaka Falkenbergs bortamatch mot Gefle. Den spelades i söndags. Han fick två alternativ att välja mellan; kör bil, 65 mil enkel resa, eller ta tåget upp på lördagen och åk hem med nattåget direkt efter matchen. Då skulle han efter några byten landa i Lund 05.30 på måndagsmorgonen för att sedan ta tåget på morgonkvisten sista biten till Varberg. Det är som att välja mellan pest eller kolera. Mattias valde att köra bil. Han startade 05.30 på söndagen, var framme vid 13-tiden, bevakade matchen, lämnade sina alster, sov på hotellet i Gävle för att sedan styra bilen de 65 milen hemåt igen. Då fastnade han i Stockholmstrafiken…

Mikael valde tåg när han skulle bevaka Mora-Warberg i onsdags. Han lämnade Falkenberg vid 9-tiden och skulle vara framme en timme innan matchstart klockan 19. Men ni känner väl alla till vad som kan hända ute på våra järnvägar. Halv fem fick jag ett samtal från en smått osande Mikael; ”Jag är fast i Borlänge två timmar till och är framme tidigast 19.30 i Mora”. Nu är inte vår sportchef av den naturen att han nöjer sig med att vänta. Han sökte alternativa lösningar. ”Jag kanske kan lifta med en långtradarchaufför”, yttrade Mikael med en smått desperation i rösten. En stund senare fick jag ett nytt samtal, nu satt han på en buss till Rättvik som ligger ungefär 4 mil från Mora. Okej, betydligt närmre än Borlänge i alla fall. Men hur han skulle lösa vidare transport den sista biten var oklart. Ett nytt samtal från Rättvik: ”Bussen till Mora gick för nio minuter sen”, muttrade Mikael. Med nästa buss skulle han landa i Mora 19.01, en minut efter matchstart. Tio minuter senare tjöt det i min telefon igen: ”Jag hittade en kille som skulle till Mora, han släpper av mig vid stationen”, tjöt en smått upphetsad Mikael i luren och fortsatte: ”Då kanske jag till och med hinner äta en korv!”
Mikael var framme ungefär en halvtimme innan matchen drog i gång. Under torsdagen väntade en ny tågresa hem till Falkenberg. Jag vet faktiskt inte i skrivande stund om han kommit fram än…

Värsta upplevelsen måste ändå Mattias haft. Förra året skulle han bevaka FVBK:s bortamatch mot Habo. Han var ute i god tid men en snöstorm och två olyckor vräkte omkull all planering. Mattias kom fram till idrottshallen strax efter matchbollen var inslagen. ”Jag har inte sett så mycket av matchen”, inledde han intervjun med en förvånad Patrick Aparicio (tränare i FVBK). Mattias fick ändå ihop en matchtext och styrde sen bilen hemåt i snöovädret.

Mattias ska för övrigt iväg till Växjö redan i morgon fredag. Därefter blir det Nybro på lördag. Nya äventyr och historier att skriva hem om antar jag…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *